1 Salomos. Gud, gif Konungenom din dom, och dina rättfärdighet Konungens son;
2 Att han må föra ditt folk till rättfärdighet, och hjelpa dina elända.
3 Låt bergen frambära frid ibland folket, och högarna rättfärdighet.
4 Han skall behålla det elända folk vid rätt, och hjelpa de fattiga, och förtrycka de försmädare.
5 Man skall frukta dig, så länge sol och måne varar, ifrå barn och intill barnabarn.
6 Han skall nederkomma såsom regn uppå ullskinn; såsom droppar, de der markena fukta.
7 I hans tid skall den rättfärdiga blomstras, och stor frid, tilldess att månen intet mer är.
8 Han skall varda rådandes ifrå det ena hafvet till det andra, och ifrån älfvene allt intill verldenes ändar.
9 För honom skola buga de som i öknene äro, och hans fiender skola sleka stoftet.
10 De Konungar vid hafvet och på öarna skola bära fram skänker; de Konungar utaf rika Arabien och Seba skola tillföra gåfvor.
11 Alle Konungar skola tillbedja honom; alle Hedningar skola tjena honom.
12 Ty han skall frälsa den fattiga som ropar, och den elända som ingen hjelpare hafver.
13 Han skall vara dem usla och fattiga nådelig, och de fattigas själar skall han hjelpa.
14 Han skall förlösa deras själar utu bedrägeri och öfvervåld, och deras blod skall dyrt aktadt varda för honom.
15 Han skall lefva, och man skall gifva honom af guld utu rika Arabien, och man skall alltid bedja inför honom, dagliga skall man lofva honom.
16 På jordene ofvanpå bergen skall korn stå tjockt; hans frukt skall bäfva såsom Libanon, och skall grönskas i städerna, såsom gräs på jordene.
17 Hans Namn skall blifva evinnerliga; så länge solen varar, skall hans Namn räcka intill efterkommanderna; och genom honom skola de välsignade varda; alle Hedningar skola prisa honom.
18 Lofvad vare Herren Gud, Israels Gud, den allena under gör.
19 Och lofvadt vare hans härliga Namn evinnerliga; och all land varde full med hans äro. Amen, Amen.
20 En ända hafva Davids böner, Isai sons. |
